Killar med flickvänner...

Jag måste bara börja med att få avreagera mig på nåt som stör mig och som har stört mig ett bra tag och troligen kommer att störa mig ja, för alltid! Det är när killar som man stöter på, speciellt när man jobbar eller liknande står och små flirtar med en, sen rätt som det är kommer tjejen från ingenstans och ja så går dom iväg. Varför liksom!? Och dessutom är det ingen snygg brud, i mina ögon. Jag vet att allt inte handlar om skönht och utsida. Men lite lika måste ju killen och tjejen vara. Det blir lite konstigt annars. Nej gud va ytlig jag låter. Usch. Men då borde ju jag oxå kunna få en sån snygging på fall, som har en tjej som bara är "sådär" för jag är ju oxå "sådär" eller lite sötare. Njae, inte vet jag. Men i alla fall. Ville bara skriva av mig lite.

Söndag. Fast just idag störs jag inte så mkt av att det är Söndag. Ibland så brukar ju söndagar framkalla lite ångest av olika anledningar. Helgen är över, man vaknar upp hos nån random dude och ångrar och undrar vad f-n man gjort i natt eller nåt annat som man kan känna att söndagarna bär med sig. Just idag känner dock jag att det är skönt att det är söndag för det är slutet på denna veckan och imon börjar nästa. Och nästa vecka har mycket med sig. Jag har uppspel med min teatergrupp och vi repar nästan hela veckan. Sen så kommer det en person på besök över helgen, Sofie fyller år och ja avresan till USA närmar sig ännu mera. Så jag ser mkt fram emot nästa vecka.

Vem är då denna person som kommer på besök kanske ni undrar? Hmm, ja det kan fråga sig. Ska jag avslöja. Ja varför inte. Det är en kille från Örebro som jag har snackat med ett tag via facebook och msn. Vi har aldrig träffats eller pratat i telefon. Men det är nåt speciellt med denna killen. Inte bara det faktum att han är skit söt, trevlig och smart. Nej det är nåt annat som han har som gör att jag dras till honom. Det finns bara ett litet problem. Han har flickvän. Ja, det är väl inget litet problem egentligen. Men så är fallet. Mina vänner säger till mig att det inte är nån idé att ha nåt med denna killen att göra, och dom har ju faktiskt väldigt rätt i det. Men jag känner att jag vill träffa honom ändå. Jag gör ju inget fel, även om han bryter mot en rad moraliska principer och vanhelgar förhållandet mellan en man och en kvinna nåt oerhört genom att träffa mig, och dessutom planera det långt i förväg. Men men, vi får se vart det leder. Inget seriöst för min del, då jag åker om ca 6 veckor och han har sin tjej. Men lite kul måste jag ju få ha innan jag lämnar lilla Sverige. =) I'll keep you updated on the gossip =)

Ja, 6 veckor ungefär är det kvar tills jag sitter på ett plan till L.A! Det är sjukt! Shit alltså. Jag tror fortfarande inte att jag kopplar och fattar att jag verkligen ska åka. Jag tror att det kommer att sjunka in då jag börjar packa mina väskor och har flyttat ut ur min lägenhet och hem till mamma tills avresan. Och kanske när jag har flygbiljetten i handen, visumet i passet och ja väskorna packade. Oh. Det är en liten fjäril som flyger runt där inne. Men jag tror och hoppas på att det kommer att bli bra. Madde, min vän. Har stora planer på att komma ner till hösten och studera hon oxå på samma College. Hon vill läsa advertising. Och tyckte att Cal State Fullerton verkade ha ett jätte bra program. Det hade ju varit awesome! Jag hoppas att hon fullföljer sin plan så tror jag att vi kommer att ha det svin kul!

Ja, snart är det dags för jobb igen. Men idag är det bara 5 timmar. Så det är rätt skönt. Sen ska jag hem till Hanna så ska vi fira att jag fått allt klirrat och umgås lite så här första advent. Shit, snart är det jul oxå. Men det tar vi en annan gång.

Tills vi ses igen. Ha det gött! Och ett litet råd från mig - Lev livet till fullo så ofta du kan för du vet aldrig när det tar slut!

XoXo - Frieda K*

California - HERE I COME!!!

Yes! Det är sant! Jag har nu fått grönt ljus från csn! Dom godkände min ansökan och ingen kunde vara gladare än mig. Jag kan på ett sätt inte fatta det själv. Nu är det verkligen sant! Jag ÅKER TILL CALI! Jag hade hela tiden klumpen i magen att det kanske inte går vägen då man inte alls vet vad csn kan hitta på, men dom överraskade mig, positivt. Det tackar vi för! Shit, jag är i chockj tror jafg. Jag har en konstig känsla i magen. En bra tror jag, eller det är rätt många fjärilar som flyger runt där inne med lite olika namn. Spänning, Upprymdhet, Förväntan och även en liten rädsla fjäril. Men det är väl ganska självklart då jag inte vet hur allt kommer att bli, vart jag ska bo, hur skolan är, vilka jag kommer att lära känna, vad som kommer att hända och hur mycket jag kommer att sakna alla mina vänner och min familj här hemma. Men shit, jag åker i alla fall!!! WOOOOOOOOW! Sorry, jag var bara tvungen att skrika ut i ord lite. Men låt oss gå tillbaka några timmar...

Jag sitter där framför datorn, klockan är sisådär runt tolv. Jag ska bara kolla min mail och se om ajg fått nåt intressant mail. Jag satt och tänkte att jag skulle ringa csn efter att jag kollat min inbox, men så när jag loggat in så ser jag att jag fått ett mail från just det, csn. Där det står att jag fått ett beslut, logga in på csn.se för att se vad det står. Hjärtat började pulsera så hårt att jag trodde att det skulle hoppa ut ur kroppen på mig. Jag började skaka och var tvungen att lugna mina nerver med en cigg. Jag kunde knappt hålla i ciggen, så nervös var jag. Jag vet egentligen inte varför, men jag visste ju att detta var ett avgörande om min framtid. Jag hade nånstans inne i hjärnan ställt in mig på att det skulle vara ett negativt besked och såg framför mig hur jag satt och lät dagarna gå här i min lägenhet, jobben försvann framför näsan på mig och jag blev fattigare och eländigare dag för dag. Jag hade oxå börjat planera, vad ska jag göra istället? Men så tog jag mig samman, loggade in och klickade upp brevet, som jag sen fick klicka upp ännu en gång för att läsa själva brevet. Och sen rullade jag ner det lååångsamt, låååångsamt, och s stod det att jag hade beviljats lån för studier vid Cal State Fullerton! Jag hoppade upp ur soffan, och en liten glädje tår rann ner för min kind. Lyckan var total. Sen kom chocken, shit! Jag ska verkligen åka. Damn! Jag kommer att kasta mig ut i the unknown och lämna allt tryggt bakom mig. Och paniken kom. Men den överskuggades sedan av lyckan och förväntningen av vad som komma skall och de vackra bilderna började fylla min hjärna...

Så nu sitter jag här och skakar lite inombords samtidigt som jag skriver, så om det är lite stavfel så ber jag om ursäkt! Nu återstår det bara att boka flygbiljetten och fixa boende. Men boende fixar jag när jag kommer ner. Hoppas att det löser sig bara, men det ska det väl göra antar jag. Visum oxå ja, det har jag en tid för den 15 dec. Jag fick mitt nya pass igår, shit, kortet var inte snyggt alltså. Men men, jag får väl leva med det i 5 år. Det är ju inte så att jag måste visa upp det för alla. Jag ska ju bara ha det för att resa och komma in och ut i landen.

Men ja, nu vet ni i alla fall att jag kommer att lämna er för mitt nya liv i Cali! =) Som jag hoppas kommer att bli allt vad jag har hoppats på. Jag lär ju hålla er uppdaterade så fort jag får tag på internet connection over there!

Nu ska jag snart till gymmet, kroppen måste komma i trim innan Cali då vädret är sommar eller varmt i alla fall. Man kan ju inte se ut hur som helst på beachen. Så nu börjar min beach 2010!!

Vi syns sen! Kanske...

XoXo - Frieda K*

The Culture Schock process...

Här sitter man klockan halv ett på natten. Efter en skön kväll på teatern. Vi höll inte på tills nu, men till halv elva i alla fall. Sen ska man ju ta sig hem från Mölndal oxå. Hanna höll på att dö på vägen hem för hon var så trött och mådde illa. Stackaren, det är inte lätt ibland. Men det var roligt på teatern. Dock börjar vi alla få lite smått panik då vi har mindre än två veckor kvar till premiär och vi är inte där vi borde vara! Man tycker ju att vi alla borde ha lärt oss en liten läca sen förra pjäsen då vi var genom stressade i slutet, men icke. Vi är på samma bana nu som då. Men vi jobbar bäst under press. Säger vi...

För övrigt så fick jag hem per post mina antagningsbesked från Cal State. Och med detta brev så var det ett litet informationshäfte till nya studenter om lite diverse saker. Detta lilla häfte fastnade jag i och läste med många känslor i kroppen som spänning, förvirring, irritation, förväntan ja och lite andra blandade känslor som jag inte kan beskriva just nu. Jag fastnade speciellt för sektion "Life in the US" där dom förklarade om den så kallade "Culture schock processen" Jag visste inte ens att det fanns en sådan, men nu vet jag. Det stämmer säkert det dom skriver för jag har själv drabbats av den, första gången jag var i USA för 6 år sedan och skulle studera. Då blev det för mkt och jag gav in och återvände hem. Inte bar pga det utan annat oxå. Men det var en bidragande faktor. Så här förklarade dom processen;

"Everywhere you go in the world, people are a little different and do things a little differently than you do at home. At first this difference is exciting. However, after a while you can become annoyed and irritated--your way seems better. This process is called Culture Shock."
Och några av symptomen är:
--> Boredom or Fatigue --> Loss of your sense of humor
--> Hostility towards the host culture --> Depression and feelings of helplessness
--> Difficulty with coursework and concentration --> Physical complaints and sleeping problems
--> Homesickness

Ja detta kanske inte låter så underbart och uppmuntrande. Och kanske kommer jag att drabbas utav det även denna gången, men jag tror att jag kommer att vara mer beredd denna gången än vad jag var förr. Jag är 6 år äldre, mognare, mer erfaren och jag vet vad jag ger mig in i. Tror jag. Plus att jag är rätt så påläst om den amerikanska kulturen och i vissa fall föredrar jag delar utav den framför den svenska. Hur som helst så var det nåt annat som jag fastnade för oxå. Det var delen om när man söker visum och att man skall "bevisa" att man inte kommer att bli en immigrant i landet utan att man har "strong ties" till sitt hemland. Detta stämmer ju inte riktigt in på mig då jag på ett plan planerar att "hitta" min man där borta och skapa mig en karriär. Men men, för ambassaden får jag väl lägga på min skådis talang och bre på om mina "strong ties" Vilka jag har ändå, mina vänner och min mamma såklart! Men ja, ni fattar.

Sedan kom jag till stycket om "Healt Insurance" som skrämde mig mest i hela häftet då det på en hel sida stod om vad som gäller för en giltig försäkring för att man ska få studera och vad denna försäkring täcker och inte täcker. Detta fick mig att inse att vi har det så sjukt bra här i Sverige gällande både försäkring och skola. Så vi ska fanimej sluta klaga och vara lite mera tacksamma tycker jag. Skatterna ska verkligen inte sänkas! Vi får så mycket för det vi betalar, om vi bara visste.
Det stod i häftet om försäkringen så här;

"Medical care in the U.S is extremly expensive. For example if you fall of your bike and treatment for an injured knee or arm could cost over $1.000!" Så sjukt att det kostar så mycket om man inte skulle ha försäkring. Har man det så täcker det. Och den man tecknar med csn eller nåt annat bolag brukar vara heltäckande och gälla. Men shit, man blir ju mörkrädd när man läser sånt här. Det stod nånstans oxå att försäkringen måste täcka en minimum av $100,000 in total benefits per ilness. Vet inte exakt vad detta betyder men att det är mkt pengar! Hur som helst så är jag glad att vi inte har detta system. Och uppmanar alla att vara lite mera tacksamma för hur vårt välfärdssystem är jämfört med många andra länders!

Nej nu blir det för mycket siffror och negativt i huvudet om USA och deras baksidor. Jag ska som Hanna och Madde sa till mig: "Omge mig med personer som ger mig positiva och peppande tankar inför min resa." Ja, då kanske jag borde avskärma mig från mig själv ett tag, kanske genom att titta på Arkiv X som faktiskt börjar om tjugo min. Så perfekt timing! =) Nu tänkte jag dela med mig av lite bilder från Julens Liseberg som jag tycker kommer alldeles för tidigt, alltså Julen, Granar, Tomtar, Låtar och allt annat. Men men, ni får lite kort ändå från min andra avklarade helg på Lisse. Taget från Bil och Pralin hjulet! Sov gott och dröm sött!

XoXo - Frieda K*

Okej, bilder kommer vid ett senare tillfälle, kanske imon då blogger uppenbarligen jobbar emot mig och vill inte ladda upp några bilder just för tillfället... =(

...

Hola Ppl!

Jaha, så var det söndag igen då. Ännu en vecka har passerat. Tiden går så snabbt ibland. Även om det samtidigt kan kännas som att det går extremt långsamt. Helgen so far har bestått av att jobba, teaterrep och jobba igen. Så så mycket spänning har det väl inte varit. Men man behöver väl inte alltid ha spänning, eller? Även om jag gärna har det. Men whatever. Nu babblar jag bara på om ingenting för att fylla ut raderna.

Jag har faktiskt inte så mycket att säga idag, eller just nu i alla fall. Jag trodde att jag hade det när jag började skriva, men sen så la min hjärna av verkade det nästan som. Men jag tänkte att jag kanske skulle dela med mig av mina nyårslöften. Lite tidigt kanske, men vafan, spela roll.
Egentligen ska man kanske inte göra nyårslöften, då man oftast inte kan hålla eller genomföra dom. Jag minns inte när jag senast höll ett löfte som gjorts runt nyår. Men men, jag gör ett försök i alla fall.

* En gång för alla, få ordning på mig själv och mitt liv.
* Hitta min "plats"
* Bli bättre på att planera
* Inte vara så "svartsjuk" när det gäller vänner

Ja dessa löften kanske inte är några som man infriar på ett år eller så. Dessa känns mer, nu när jag läser dom, som livslöften som man jobbar med hela tiden. Vilket jag gör. Hur som helst så ska jag försöka att bättra på dom så bra det går under det kommande året. Nu ska jag platta håret, frågan är om det ens är nån ide då vädret är som det är och håret kommer att bli för jävligt när jag går ut sen ändå. Men men. Det känns bättre i alla fall. Vi kanske ses ikväll, eller imon.

XoXo - Frieda K*

Hjulet snurrar men hamstern står bredvid...

Det är ungefär så jag känner mig just nu. Att hjulet som i detta fallet representerar livet snurrar på i sin normala takt och hamstern, jag står bredvid och tittar på. Det händer verkligen inte nånting! Eller det gör det kanske, men jag är i alla fall inte delaktig i det. Jag avskyr att leva så här, gå upp, göra frukost, se på TV, kanske gå till gymmet, surfa på datorn, käka middag (ibland), se på TV (även om det känns bättre att se på TV när det är mörkt än ljust) och sen gå och lägga sig för att nästa dag börja om igen och igen och igen... ja ni fattar. Ibland kanske det blir en liten bio nån kväll, en fika eller nåt liknande. Men faktum är att de flesta utav mina dagar är fyllda med ingenting. Detta tycker jag är extremt jobbigt, då jag är en person som älskar utmaningar, gillar att hitta på nya och gärna lite udda och kanske rentav galna saker! Hallå! Jag hade väl inte ansökt till Wipeout annars, eller Robinson, hoppat Bungyjump eller ja allt annat galet som jag gjort i mina dagar. Därför tycker jag att det är jobbigt när livet hamnar i detta lilla hamsterhjul där dagarna bara går men man gör inget vettigt med dom. Jag får faktiskt lite ångest om jag ska vara ärlig. Då vi ändå lever i ett ganska så stressigt samhälle där man ska hinna med allt inom så kort tid och samtidigt hålla sig frisk, fräsch och snygg, vara lycklig, tjäna pengar och samtidigt hinna leva. Så känns det extremt jobbigt när man har dagar då man knappt går utanför lägenheten! Just nu skulle jag vilja ha ett jobb, gå upp kl 6 för att komma hem kl 16 och känna att det är skönt att vara hemma! Just nu så känns det inte alls skönt. Och även om det regnar och är kallt, blåsigt och lite mörkt ute så känner jag ändå en press och ångest över att jag sitter hemma. Jag bor ju själv dessutom och har oftast bara mig själv, min dator och min TV att på ett eller annat sätt kommunicera med. Vilket kan göra vem som helst lite galen, deprimerad och allmänt down. Jag mår bättre när jag går ut, även om det bara är till gymmet eller affären en stund. Men det är skönt att se folk och komma bort från mina 4 väggar. Åh, enough med klagandet nu. Men en sak till bara, jag är inte en person som gärna jobbar 9 - 5 varje dag. Det är bara ännu ett hamsterhjul, fast man är med i hjulet och snurrar men man gör inga roliga stopp på vägen. Nej det är därför jag åker till The States och ser om livet kan bli roligare där. Om inte, så får jag väl ta det beslutet då. Jag är en person som lever för stunden och i nuet. Jag är kass på att planera och vet inte vart jag är eller vart jag bor om 3 år. Både skrämmande och skönt. Många skulle bli helt galna över att inte ha kontroll och koll på sitt liv. Men jag blir tvärtom, är det för kontrollerat och utstakat blir jag galen. Så kontroll freak, nej tack!

OMG! Det ringde precis en tjej från Titan Televison, dom som har hand om Förkväll på TV4. Jag har (än en gång) anmält mig till ett program. Detta var innan jag hade kommit så långt i mina USA planer. Varje torsdag har dom kärlek, relationer och dejting som ämne. Och är man med på mötesplatsen, vilket jag är så kan man ansöka om att dejta en kille i TV. Det var en kille där som jag fastnade för, för ett tag sen. Jag skrev några rader, dom tyckte det var intressant. Ringde mig förut och frågade lite. Om denna killen som jag nappade på tycker att jag verkar intressant så får jag åka till sthlm nästa tors och vara med i Förkväll med två andra brudar där han sen väljer en av oss som han vill gå på date med. Synd bara om han nu väljer mig, vi går på date och blir sjukt kära, och jag drar till USA i Jan. Det skulle väl bara vara ödets ironi antar jag. Alltså skulle detta scenario ske, så skulle jag bli sjukt arg på de högre makterna. Då jag i snart två och ett halvt år har mer eller mindre "letat" efter en partner men inte lyckats hitta någon, och skulle jag då två månader innan jag drar hitta min "soulmate" Nej, det finns bara inte. Ja ja. Jag får hålla er uppdaterade på detta.

Jag ska om en stund dra mig bort till gymmet för att köra ett S-Core pass. Vet inte riktigt vad jag gett mig inpå. Men det kan la va spännande. Jag kan inte sitta här heeela dan. Jag har ju en kropp att ta hand om. Ska man in i underhållningsbranschen så får man ha en kropp därefter, vilket jag inte riktigt har just nu, men om ett tag, förhoppningsvis!

Ja och till helgen blir det jobb. Inte jätte många timmar men man kommer ut från hemmet en stund i alla fall. Och på måndag så ska jag ev hem till Linda och se hennes lilla Amanda! Så sjukt att hon har barn, men men. Nån gång skulle det väl ske. Min tur kommer om, ja ett antal år framöver.

Nej nu ska jag nog ta något att äta. Igår innan jag tränade hade jag bara käkat frukost. Jag orkade inte alls mycket. Jag måste skärpa mig med att äta mera. Men har man inte så mycket pengar så är det inte så lätt. Men när jag tränar så behöver jag födan. Ja ja. Ha det bäst tills nästa gång! PÖSS

En liten bild på min "styvsysterdotter":

XoXo - Frieda K*

Dissapointments and Setbacks - just a way of life?

Hi there!

English is the language today. It seems like that's the appropriate language whenever I'm in a bad or sad mode. Which I am at the moment. So what has made me sad today, you might think? Well, I just feel that there's way to many dissapointments in my life right now. Not just in the financial department, I've kinda gotten used to that by now. No, I feel that it's other stuff that's bothering me. Or maybe I'm just a sensitive person reading to much into stuff and being affected more then neccecary. I don't know. I don't know anything nowadays.

To start this of I got an email from the school today saying that two of the courses I'd applied for I was not able to choose, since I had to take two other courses before taking these. And those other two courses don't start during spring semester but during fall semester. Gosh! So annoying. Those were two really good courses that I really wanted to take, voice and movement on stage and acting 2. So now I have to swift through the course catalouge again in order to chose two other courses that I want to take. And there aren't many good acting courses left to apply for. So maybe I'll chose some interesting american courses, or something else that might be interesting to learn while I'm over there.

Another dissapointment is relationships and things not turning out the way you thought they would. I'm so sick of things not going my way. I feel like I can't trust anyone but myself these days. It's true what Mulder from The X files says: "trust no one". I'm gonna stick by that because whenever I open up to someone or trust what ppl say to be true and actually turn out like they said from the beginning. Well, it just doesn't.

And last but not least, I really don't know what this was. But it's that sad and angry feeling that's been occupying my soul for quite some time now. I really don't know why it's there and where it came from. I just now that I feel really sad, lonley and angry at the moment. And the biggest frustration isn't that I feel this way but that I don't know why I feel this way. I'm really hoping that things get better when (if) I go to the States. I am kinda counting on the fact that a whole new life will begin for me when I get there, and that I will finally find myself and by doing so finding happiness and get hrid of this feeling and my other demons and issues once and for all. What my other demons and issues are I'll tell you some other time...

I'm not really sure if when I get to USA I'm gonna blog in Eng or in Swe? It feels kinda wrong blogging from America in Swedish, since there might be some americans reading this blog, aswell as my swedish friends. Anyways, that's a matter to deal with later.

I think I'm gonna go out for a smoke, then grab a sandwich or two, lie myself on the couch and just zap around until I find something interesting to watch. Or maybe just lie and listen to sad music and think... or on second thought, no. To much thinking can make you crazy. So I think it's the prior option.

I bought a new calender yesterday and in that calender are some great quotes that I want to share with you, so until next time. Read these quotes and think about what you have and the ppl around you. And trust yourself, cause that's the only person in your life who will never let you down, or maybe. But anyway. Take care!

XoXo Frieda K*

"The true waste of time is counting the hours"

"The biggest misstake you can make in life, is constantly fearing of making one"

"The hardest thing when you've had sucess is to find someone who's happy for you"

"Love is like a sprain, it comes easier the second time"

"What I hear I forget, what I see I remember, what I do I know"

"As long as we keep a secret to ourselves, it's our prisoner, but when we reveal it, we become its' prisoner"

"There's no one so poor that he can't help, and no one so rich that he doesn't need help"

Fy fan för att ALDRIG få pengar över!

Ja hej där allihopa!

Hoppas att ni mår bra. Själv så gjorde jag det ända tills jag för nån timme sedan betalade in hyran och CSN's andra årsbelopp plus lite annat smått och gott i god tro om att jag kanske skulle få lite mera pengar över än vad jag har haft de senaste månaderna. Men inte då, nej det stannade på lika lite som vanligt. Usch, jag är så fruktansvärt trött på att ALDRIG ha pengar över till nåt, roligt. Jag har inte köpt nåt för "skojs skull" på ja, kanske ett halvår då det ständigt har varit kass lön, många räkningar och inget över. Inte kommer det väl bli bättre heller. Jag kommer ju leva på minimum i USA oxå då jag studerar. Så det kommer väl inte finnas så mycket pengar till shopping och skoj. Men jag kommer att vara där och ha roligt på ett annat sätt. Jag kommer väl förhoppningsvis få ett jobb på campus som kommer att ge mig lite extra cash att roa mig för varje månad. Eller jag räknar med det i alla fall. Vi får se vad det blir av det hela. Nej pengar kan verkligen sänka en ner i djupet och få en att må piss! Det är jobbigt att inte ha pengar, man är så låst och kan inte göra spec mycket. Men en dag så kan jag förhoppningsvis ha lite roligare än vad jag har det just nu. Nej nu pratar vi om nåt annat, orkar inte tänka på pengar. Det finns ändå inget jag kan göra åt saken just nu ändå.

Jag har bokat tid för Visum, måste ju ta mig upp till huvudstaden för att utfärda ett sådant. Det kostar och det smakar. Hela 2000 spänn ska dom ha för det! Det räcker inte med själva kostnaden som är 1000 utan dom skall ha en service avgift för att utfärda det oxå. Parasiter är vad dom är. Nej, men jag tycker att det är lite mycket faktiskt. Vet inte just nu hur jag ska få ihop pengar till det, men på nåt sätt ska det väl lösa sig. Jag får väl jobba några skift nere på gatan i stan om inte annat... =) Skämt åsido.
Jag var även inne på Mina Sidor på csn.se och kollade hur det såg ut med min ansökan hittills och dom väntar på att jag ska skicka in antagningsbeskedet från skolan, vilket jag förstod från början. Men vad jag inte förstår är varför dom vill ha mitt betyg från min KY-utb. Då denna inte har nåt som helst att göra med skolan i USA. Men men, det finns väl säkert nån förklaring på det oxå, jag hoppas bara inte att dom börjar gnälla om att det saknas 6 poäng. Då jag har två kompletteringar som jag inte gjort ännu. Ja ja, det går att lösa i så fall. Men med detta skickat så är jag i sluttampen på min ansökan. Det är inte lite papper som ska fyllas i, skickas in och sedan godkännas. Men om 8 veckor när jag sitter på planet till L.A så tänker jag nog att "det var värt varenda slit, peng och papper" eller när jag kliver av i landet. Så det som återstår efter visumet är utfärdat är att boka resan! Yey! Vad jag har kollat nu så finns det en som går via Canada. Spännande, ja det är ju inte så att jag får se spec mycket av själva Canada bara för att jag landar i Calgary. Men ändå, tyckte att det var en lustig rutt. Gbg - Frankfurt, Frankfurt - Calgary, Calgary - L.A. 19,5 h. Ja men det var ju en kort och skön resa. Jag tar mig en sup eller två och slumrar bort halva så blir det nog bra. Det är ju byten och väntetider inräknat dock, så själva flygtiden är väl bara ca 13 h skulle jag tro. En baggis!

Jag var och tog nytt pass idag oxå. Jag hade fixat mig fin inför kortet, men det hade ju inte behövts. Det blev världens sämsta kort. Jag ser tjock och knäpp ut. Men men, det är ju bara ett pass. Inget som behöver läggas som profilbild på facebook direkt.

Jag vill bara stoltsera med mitt antagningsbesked:

I-20 som det kallas som skolan skickar ut.



Det fina brevet som man får av rektorn.

Skönt, slipper man teckna ett gymkort plus att man kan se omgivningen hur mycket man vill =)

Ja, det blir nog bra detta när allt blir färdigt. Nu ska jag nog kolla lite på TV. Om en timme ungefär börjar Arkiv X. Det är alltid spännande.

Ha det bäst, så syns vi snart igen.

XoXo - Frieda K*

Ibland händer det grejjer...

Hej alla!

Förlåt så jätte mycket för att jag inte har uppdaterat på några dagar. Men jag har haft lite att göra, tro det eller ej. Har börjat jobba igen =) Det är roligt. Har man nåt att göra på dagarna, fast i detta fall så är det helgerna. Men ändå. Man går inte ledig heeeela veckan. Jag har lite news för er! Vi börjar med nåt som inte rör mig;

Nyhet nr 1; LINDA HAR BLIVIT MAMMA!
Yes that's true, igår kl 11.02 födde hon en helt frisk dotter på ca 3 kg. Jag kan bara säga ett STORT Grattis och hoppas att allt går toppen, som jag tror att det kommer att göra. En tråkig sak med detta är att jag inte kommer att vara med i de första månaderna i barnets liv, då jag åker i januari och lillan bara är drygt två månader. Så det kommer att kännas jätte tråkigt. Bebisar växer ju så fort och det kommer vara tråkigt att inte få vara med hela vägen, jag kommer även att missa dopet. Men jag får ta till vara på de tillfällen som jag får nu innan jag åker och sen oxå när jag kommer hem över sommaren.

Nyhet nr 2; JAG HAR KOMMIT IN PÅ SKOLAN I USA!
Ja gott folk det har jag! Jag har blivit antagen till California State Univeristy i Fullerton där jag ska studera acting! Det kommer att bli så fantastiskt, hoppas jag. Men jag kan inte pusta ut helt ännu då CSN fortfarande inte har behandlat min ansökan om studielån, det tar ju alltid lite tid med dom som vi alla vet. Men ca 3 veckor till, efter det borde jag veta. Det skulle vara så hemskt om dom nekade min ansökan, då allt verkligen står och faller på att dom beviljar mig lån. Annars kan jag inte åka iväg, och det hade inneburit ja, den ultimata undergången för mig. Nej nu kanske jag tog i, men det hade varit det värsta som kunde hända just nu. Jag är så jäkla inställd på att åka och om jag inte skulle komma iväg så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Men jag har bett till gud och håller alla tummar och tår varje dag för att allt ska klaffa. Jag håller er uppdaterad, I promise! Jag har bokat tid för visum i Sthlm i alla fall, så det går att genomföra även om CSN inte är klar med sin ansökan. Det går framåt med stora steg i alla fall. Vilket är roligt, spännande men oxå lite skrämmande. =)

När tiden närmar sig allt mer för att lämna lilla Sverige, så tänker jag på hur mycket jag verkligen kommer att sakna mina vänner och min mamma. Dom är ju de enda som verkligen håller mig kvar här. Och det kommer kännas så oerhört tomt utan dom! Vänner betyder så mycket för mig, och jag hoppas att dom vet om det och att jag alltid kommer att ha dom i mitt liv på ett eller annat sätt.

Snart ska jag jobba, en helg avklarad några fler har jag framför mig. Men Liseberg och Lyckohjul är inget hårt, slitsamt och tråkigt jobb direkt. Nej det är roligt, mycket raster, gött folk och ja man har det allmänt trevligt.

Jag skriver mera ikväll! Då blir det hos mamsen, jag laddar ner alla mina serier hos henne då hon har lite bättre uppkoppling på nätet än vad jag har. Så vi syns ikväll!

Och igen, GRATTIS LINDIS! =)

XoXo Frieda K*

Hemma bra men borta bäst?

Eller är det tvärtom som man brukar säga... Ja det kanske det är. Jag vet inte om jag håller med, eller jo det gör jag nog, innerst inne tror jag. Fast det är ju alltid lika spännande och roligt att resa bort, även om det gäller en längre tid eller bara en veckas charter nånstans. Att jag kommer in på detta ämnet är för att jag satt och tänkte på att det är ju faktiskt nästan exakt två månader tills jag själv skall resa bort, och det är ju en längre tid! Om allt vill sig väl då vill säga. Men det vill det väl, hoppas jag och alla andra. Hur som helst så kom jag samtidigt att tänka på vad jag kommer att sakna minst resp mest när jag åker.


MEST kommer jag att sakna:

*Mina vänner och min mamma såklart.
Det kommer att bli oerhört jobbigt att lämna alla dessa underbara människor här "hemma" när jag åker bort. 6 månader är länge. Jag kommer ju hem under sommaren, men ändå. Det kommer att vara extremt ensamt i början.

*Den svenska maten!
Speciellt frukosten. Som den frukost älskande människa som jag är, där jag brukar käka mörkt bröd med skinka och gurka. Filmjölk med musli. Ett ägg, kaffe och ett glas juice varje dag till frukost kommer det bli mycket svårt att inte få allt detta i USA. Deras bröd är inte mycket att ha, vill man ha gott och nyttigt mörkt bröd får man leta sig till lite "speciella" affärer och betala lite mera. Skinka har dom inte mycket av. Gurka går väl att hitta rätt lätt. Filmjölk, ja motsvarigheten är ju deras yoghurt som är som grädde typ. Ingen höjdare direkt. Ägg är väl i princip samma som här. Och juice och kaffe oxå. Så ja det kommer bli en mycket "fattigare" frukost än vad jag är van vid. Men man vänjer väl sig vid det så småningom oxå.

*De svenska sommar kvällarna, elller kvällarna över huvud taget!
I L.A eller Kalifornien så blir det nämligen mörkt runt kl 5, halv 6 året om. Så de sköna ljusa sommarkvällarna där man sitter ute länge kan jag ju glömma med en gång...

*Det faktum att man kan känna sig rätt "säker" och trygg när man är ute på kvällen
I USA så är det ju lagligt att för nästan vem som helst att inneha pistol som ett "skyddsvapen" och det säger ju en del om landet i sig när det gäller trygghet. Brottsligheten är ju extremt mycket högre än i Sverige, alla gäng som härjar, speciellt i L.A! usch jag ryser bara jag tänker på det.


MINST kommer jag att sakna:

*Den svenska Jantelagen (i viss mån)
Vad jag menar är de människor som dömer andra för att man vågar drömma och inte följa normen, klart det är inte bara svenskar som har detta synsätt. Men vi känner alla till jantelagen, inte sant...

*Den svenska avundsjukan
Speciellt den bland unga tjejer som ser ner på varandra pga olika andledningar, utseende, status, pengar och annat. Jag vet inte om USA har samma problem, men uppfattningen jag har hittils är att den är betydligt mindre där.

*Att man har "sett" och "gjort" allting förut
Man har vart på varenda krog minst 5 ggr och man har besökt alla roliga ställen i sin stad och sitt lilla land. Man vill ha något mer och då finns ju hela USA att erbjudas...

*Alla människor och företag som man fått nog av
De i sin omgivning eller sitt liv som på något sett gör en upprörd eller liknande. Eller alla statliga företag som man inte orkar med längre. Dags att bli irriterad på nya, ännu större förteag, USA har ju gott om dom...


Ja det var det. Vi får väl se vad som kommer att kännas mest när man har vart där ett tag, de bra eller de dåliga sakerna. Jag lovar att hålla er uppdaterad om allt som händer! Nu väntar jag på att Bones, Smallville, Melrose Place och Gossip Girl ska ladda klart. Sen blir det till att drömma sig bort en stund!

Ha det gött så syns vi igen imon!

XoXo - Frieda K*

I know that I've got issues but you're pretty messed up to...

Hej igen!

Vet inte riktigt varför jag använde det som rubrik. Tycker bara att det är ett skönt låt citat ur Kelly Clarkson låt "My life would suck without you". Nu har jag snart ätit klart min frukost, fast om man kollar på klockan så är det egentligen "past due" för frukost tiden. Men jag unnade mig själv att sova lite längre idag. Det var en mycket rolig fest igår. Lite bilder på galenskapen finner ni längst ner. Jag kom hem till Hanna lite tidigare och hjälpte till att fixa det sista. Hon hade pyntat så fint. Det såg riktigt läskigt ut när vi släckte alla ljusen. Sen fick jag lite mat oxå. Det bjöds på god soppa. =) Sen så ramlade det in folk på rullande band. Det var alltifrån Lady Gaga, Michael Jackson till Rödluvan och ett troll. Så det fanns nåt för allas smak om man säger så. Jag var väl hemma vid tre cirkus. Och en klasskompis till Hanna sov på min soffa. Så då låg man och

tjötade lite innan man somnade.

Min hjärna är rätt tom idag eller just nu så det blir troligtvis inte så långt inlägg nu. Skriver nog mera senare. Hanna, Ylva och några fler skulle ut ikväll. Dessa människor som ska festa hela tiden...nej skämt å sido! Det gör väl jag med när det kommer omkring. Men jag var lite sugen på att hänga med. Men jag tror att mina cash säger stopp. Jag både vill och inte vill. Av olika anledningar. Det var längesen jag var ute, jag och Hanna har inte vart "ute" och festat ihop på ett bra tag plus att vi hann inte umgås så mycket igår på festen då det var sjukt mycket folk där och har man själv fest så känner man ju alla som kommer på ett eller annat sätt. Så det blev liksom inte att vi hann umgås så mycket som vi hade önskat. Så då hade det ju vart skoj att hänga med gänget ut ikväll. Men jag tror nog att jag får hoppa det. Det kommer komma fler tillfällen. Och vi ska ju ha teater rep imon hela dagen, plus på måndag. Sen kommer vi att träna rätt mycket nästa vecka oxå. Så vi får vår beskörda del av umgängestid ändå skulle jag tro.

Vad står på agendan idag då? Jag ska åka till Mölndal faktiskt och hälsa på Linda. Har ju inte sett hur hon bor ännu! Så det ska bli trevligt. Sen ikväll vet jag inte riktigt. Det hade ju vart trevligt att träffa någon, se på film eller nåt. Men alla verkar ha saker planerade. Ja det är ju Lördag så det är inte så konstigt om det är så. Men vi får se, kvällen är ung och det kan hända mycket innan den är slut!

Jag skriver mera ikväll. Tills dess - Take care!

Sista lediga helgen - Halloween fest!

Hej alla roliga, coola, tråkiga, ja vad ni nu är på för humör eller så. Jag ville bara skriva ett litet inlägg när jag är inne på nätet. Det blir inte så mycket nu, för att jag har så kasst med cash och inte har råd att ladda på mitt internet så ofta. Men idag tänkte jag att, äsch det är Fredag så då får jag unna mig lite surfande!

Det är min sista helg innan Liseberg börjar igen, närmare bestämt nästa vecka. Jag var där i onsdags och hämtade kläder, skrev kontrakt och så inför julen. JUL! Herregud det känns sjukt att det är JULAFTON om typ en och en halv månad... Men men, tiden rinner iväg. Och vi med den...

Jag kommer hinna få in julkänslan och även kanske tröttna på julen innan den ens har börjat! Jobbar man på Liseberg under julen så efter en månad så står en tomtar, granar, lussekatter och rött en upp i halsen. Det är julsånger i parken dag ut och dag in. Och allt annat som hör julen till. Men det är rätt mysigt samtidigt oxå...

Vad annars. Denna sista lediga helg som jag faktiskt aldrig trodde skulle infinna sig så snabbt som den faktiskt gjorde. Jag har alltså gått hemma i typ 25 dagar utan att ha jobbat en timme! Ja det gick, långsamt, segt, jobbigt var det emellanåt men ibland rätt skönt. Men jag tror att jag föredrar att ha ett jobb. Inte bara för inkomstens skull utan för att man har någonting att uppehålla dagarna med. Spec i dessa lite gråa, mörka och regniga tider. Sen så blir det ju andra bullar till våren, då det förhoppningsvis bär av mot US and A!!

Ja, men ikväll blir det HALLOWEEN party hemma hos lilla Hannie i Frölunda! Det ska bli himla roligt, jag tänker bli full, prata med massa nya människor och bara ha det trevligt helt enkelt! Umgås och känna att livet leker så att säga. Och glömma av allt annat dåligt som kan vara där emellan...Hanna, denna lilla jenta. En sjukt go och trevlig tjej som jag lärt känna genom mihn teater grupp och vi har kommit varandra nära. Vilket jag är mycket glad för! Vi har så roligt tillsammans, man kan prata om vad som helst med henne utan att känna sig dum, dömd eller något annat. Jag säger självklart inte att mina andra vänner gör det! NEJ, verkligen inte. Men man har ju en speciell relation till sina olika vänner, som skiljer sig sins emellan. Ja ja, hur som helst så ser jag mkt fram emot denna kvällen! Jag ska sluta skriva nu, platta mitt hår, slänga på mig lite smink och bege mig hem till Hanna som inte bor så långt ifrån mig. Jag ska hjälpa henne och Ylva som kommit ner från stora huvudstaden att pynta lägenheten, och käka middag hos henne sen!

Vi syns igen imon. Då jag berättar mera och kanske lägger upp en och annan bild på vad som bjöds under kvällen...

Åh, jag höll på att glömma. Jag fick ett mail från en kille i USA tidigare idag, en potentiall "roommate" och jag har skickat lite bilder på mig själv för att han ska se hur jag ser ut. Detta var andra omgången av bilder. Han skrev så här första gången: "you will definatley turn some heads here..." och denna gången skrev han: "you are definatley going to break some young boys hearts..." Ha ha, det kan man leva på ett tag...vilket jag kommer att göra oxå. Nej got to go! Vi ses imon!

XoXo - Frieda K*

Teater = Terapi?

Ja, då sitter man här igen klockan tio över ett på natten. Jag borde kanske gå och lägga mig, ska ju upp lite tidigare än vanligt imon för att hämta min soffa. Men jag har svårt att somna innan klockan två oftast. Det kommer nog bli jobbigt när och om jag får ett jobb som kräver tidiga mornar... Men det är ett senare problem.

Det gick bra på teatern förut, både på den jag hoppade in för Hanna på och våran egen. Det är lite som en fristad att komma dit varje måndag, träffa dessa okomplicerade människor och bara glömma av sig själv och sitt liv för två timmar och leva sig in i en roll, avreagera sig och få ny energi igen som man förhoppningsvis kan leva på i några dagar. Jag ser teater som en form, eller min form av terapi. Jag vet att den används i vissa lägen som just terapi. Man upptäcker så mycket om sig själv, vågar spela ut och agera och komma i kontakt med sina känslor även om det inte är "en själv" som direkt säger kanske vad man vill säga. Men man får ut frustration och andra känslor på ett nyttigt och bra sätt. Jag skulle varmt rekommendera drama och teater för folk som vill eller behöver på annat sätt få ut känslor eller avreagera sig, eller bara vara nån annan för en stund.

Det är jobbig med känslor oxå, då jag som är en ganska känslig person emellanåt känner lite för mycket åt båda hållen. Vad jag menar är att jag kan ibland ta åt mig av saker som andra människor kanske inte ens tänker alls på. Jag kan oxå ha en viss tendens att läsa in och analysera för mycket i många saker, det kanske dock är en kvinnlig tendens som många tjejer gör. Men ändå. Det är jobbigt när man påverkas så mycket av det. Ibland kan jag liksom bara gråta rakt ut, utan att något egentligen är fel. Jag kan liksom inte sätta fingret på varför jag känner mig ledsen och vill gråta eller skrika, eller nåt annat. Det är nog den jobbigaste känslan. Den där olustiga, konstiga, tomma känslan som man inte vet vad den betyder. Man känner sig nere eller deppig, fast allt kan vara bra och inget egentligen är fel. Men på nät j-a vänster så känns det ändå så himla fel! Ibland önskar jag att man kunde operera bort den delen i hjärnan som känner känslor! Men det går ju inte, och det skulle ju vara himla jobbigt den dagen man faktiskt vill känna. Som när man blir kär i någon till exempel. Eller när man lyckas med något som velat och längtat länge efter. Ja eller nåt annat som på nåt sätt framkallar "lyckliga" och "varma" känslor. Då glömmer man oxå oftast av att man ens hade den där konstiga känslan... så jag tor nog att jag behåller mitt känslo centra ett tag till. Kanske tills jag fått mitt hjärta krossat ännu en gång...för lycko känslan som infinner sig innan man blir "krossad" är så underbar... Ja ja. That's just life I guess...

Hade velat skriva mera, men ska kolla på Arkiv X och sen gå och lägga mig. Imon är en ny dag med nya utmaningar...

Vi ses imon! Eller nån annan dag!

XoXo - Frieda K*

Här nedan får ni lite bilder från helgen med teatergruppen på Koster...Enjoy!

Vardagens tomhet återfinner sig i själen...

Hej!

Nu är jag tillbaka i gbg efter en helg på en ganska så öde ö, Nordkoster som jag varit på över helgen med min teatergrupp. Det var underbart! Och så skönt att få komma iväg, bort från storstaden i några dagar. Man känner redan när man kommer dit där vi var att luften är så mycket renare och fräschare där. Trots att det var ganska kallt och lite blåsigt, så var vi ute väldigt mycket. Det var så fin natur, höstens alla färger låg som ett konstverk framför oss.

Vi kom dit på fredagen och käkade räkor, drack vin och tjötade. Vi skämtade innan vi åkte från gbg att "Shit, tänk vilken film detta hade blivit, sex vänner åker iväg en helg till en öde ö för att festa och umgås, det är Halloween helgen dessutom." Ja det är ju som upplagt för vilken "bra" skräckis som helst. Och vi spelade faktiskt in en "liten" film på ca 15 min. Hmm, väldigt "low-budget" får man väl säga. Vi hade tre digitalkameror och ett minneskort på 1G. Så vi filmade med och utan ljud, inget manus men våran fantasi och det faktum att det var Halloween och våran fantasi flödade. Det blev en Zombie film. He he. Hanna fick vara Cassandra, en snygg zombie som följer med sin kille att träffa hans fem fyra kompisar över helgen. Det hela slutar med att hon dödar allihopa, för hon är en Zombie - I lyxförpackning. Ja, det kanske inte låter så himla bra. Men det är roligt för oss att se den, då vi gjort den själva. Även om det skådis insatserna inte är de bästa. Vi var ju både fulla, utan manus och kasst ljud så vad förväntade vi oss. Men roligt var det!

Ja, drickande blev det oxå och god mat. Kanske lite för mkt godis, alkohol och onyttigt. Men det tar vi igen idag. Om en stund ska jag som alltid på måndagar, till gymmet. Normalt sett så brukar jag och Hanna gå ihop, och sedan åka till teatern. Men idag så har hon skol arbeten att jobba med så det blir bara jag. Plus att jag ska hoppa in för henne som dramalärare och ha hand om hennes teaterbarn som är precis innan vår egen teater lektion. Det är lite skrämmande, för jag är ingen "lärare" och brukar inte undervisa. Men det är oxå spännande. Det går nog bra! Jag skriver mera om det ikväll!

Jag har lite annat jag måste fixa innan jag drar mig iväg, men jag ger en lite längre "post" ikväll med mer tankar och lite fler bilder. Ni får en bild nu...en lite galen på oss när vi leker Twister!

See yah later!

XoXo - Frieda K*